Intervju med Torbjörn Lahti

Jag träffar Torbjörn Lahti den 18 januari. Han bor i ett gult trähus i Umeå och vi ses en dag när det är riktigt iskallt utomhus. Väl inne i köket finns det som tur är obegränsade mängder kaffe som serveras ur en termos som står centralt placerad på furubordet mellan oss. Det råder en påtaglig hemtrevnad hemma hos Lahtis, jag älskar det här köket där jag vet att Torbjörn sitter och formulerar en hel del av sina tankar som sen blir till uttalade visioner. Jag och Torbjörn känner varandra sen länge. Han är nämligen grundaren till företaget jag jobbar på och hans teorier om vad ett hållbart samhälle är, har som genom osmos sugits in i mitt medvetande ända sen jag började jobba där 2001. Torbjörn är en visionär ut i fingerspetsarna och har ägnat en mycket stor del av sitt liv åt att göra Sveriges kommuner till ekokommuner. Den första kommunen han jobbade med var hans egen hemkommun Övertorneå och den blev en av världens första ekokommuner redan 1983. Han har skrivit flera böcker i ämnet, den senaste heter Hur man förändrar världar. Dessutom har han rest land och rike runt och predikat hållbarhet för amerikaner, japaner, mexikaner, irländare, kanadensare och alla andra som har kommit i hans väg. För mig är han en förebild och dessutom rysligt trevlig. Och generös med kaffet. Det är alltså inte så konstigt att jag väljer honom som min första intervjuperson.

Bilden som jag får av Torbjörn grundas på hans syn om det goda samhället. Det goda hållbara samhället. Jag gillar verkligen idén om ett gott samhälle och känner mig genast glad; goda människor, goda relationer, god mat, god luft och gott vatten. Jag associerar genast till ren och fin natur och föreställer mig en bild av människan i ett gott samhälle där alla är snälla mot varandra. Men vänta nu, om jag drar bilden för långt åt det sagolika hållet förvandlas den snabbt till en sån där bild som vissa religiösa grupper har för att symbolisera paradiset. Det brukar vara en grupp som består av barn, heterosexuella par, lamm och några lejon.  För mig symboliserar den bilden snarare förtryck, förbud och dogmatism eftersom jag tänker på alla regler som styr vem som får hänga med lejonen och lammen. ”Gör inte så eller så eller så, för då kommer du inte till paradiset!” Nej, det känns varken som en realistisk eller sizzlande framtid för mig.

Så vad menar egentligen Torbjörn med det goda samhället? Jo, säger Torbjörn, det grundas på att vi ändrar vår värdegrund. Idag vilar vårt samhälle sen länge på en värdegrund som består av ekonomisk tillväxt. Det är inte så konstigt eftersom en ekonomisk tillväxt länge har inneburit ökade möjligheter att tillgodose just grundläggande behov. Vi har mätt den ekonomiska tillväxten med hjälp av ett mått, nämligen BNP. Som de flesta vet är BNP idag ett hårt kritiserat begrepp eftersom det i dagens utformning innebär att vi uttömmer naturens resurser i så snabb takt som möjligt. Som tur är diskuteras det på hög nivå hur BNP kan ersättas av någonting annat. Torbjörn som faktiskt är ekonom i grunden har så klart sen länge övergivit tanken på att ha BNP som värdegrund och han tycker att vi kan skrota tillväxt som begrepp. I det goda samhället grundas våra värderingar på två helt andra hörnpelare:

1) de fyra hållbarhetsprinciperna som ger oss naturens ramar på en hållbar planet, och

2) grundläggande mänskliga behov som beskriver vad människan behöver för att vara sitt mest blomstrande jag.

De fyra hållbarhetsprinciperna som det naturliga steget har tagit fram anger framförallt den ekologiska ramen som vi måste hålla oss till för att jorden ska förbli en planet som det går att leva på. Läs mer om de fyra hållbarhetsprinciperna på Det naturliga stegets sida eller se den här filmen. Den fjärde av dessa fyra hållbarhetsprinciper säger att människan inte får hindras att tillgodose sina grundläggande mänskliga behov genom exempelvis resursslöseri, missbruk av ekonomisk eller politisk makt eller orättvisor mellan sociala eller geografiska grupper. Vi måste här ställa oss frågan om vad grundläggande mänskliga behov är för något. Till att börja med tycker jag att vi kan spetsa till frågan lite grann:

Vad behöver vi egentligen verkligen för att vara människor i balans?

Det finns en massa olika modeller för grundläggande mänskliga behov, den mest kända är kanske Maslows behovstrappa, men den modell som Torbjörn använder är den chilenske ekonomen Manfred Max-Neefs nio grundläggande behov:

• ·      Fysiska behov 

• ·      Trygghet/beskydd 

• ·      Delaktighet

• ·      Avkoppling 

• ·      Tillgivenhet 

• ·      Förståelse
• ·      Kreativitet 

• ·      Identitet/mening 

• ·      Frihet

Det goda samhället karaktäriseras av att det håller sig inom naturens lagar och uppfyller alla grundläggande mänskliga behov. För att det goda samhället ska existera måste detta gälla för alla människor, var de än befinner sig Samma för mig, dig, en asylflykting, en person med ett mentalt funktionshinder och ett litet barn bara för att nämna några exempel . Detta är en svindlande tanke, särskilt om jag tänker på alla orättvisor som i dagsläget råder t ex mellan länder, men även mellan olika sociala grupper. Alla dessa kränkningar av minoritetsgrupper eller fattiga människor som finns idag, får inte finnas i det goda samhället. En människas lösningar för att tillgodose sina grundläggande behov får helt inte äventyra någon annan människas möjligheter att tillgodose sina grundläggande behov. En för alla – alla för en!

Hur kan jag i det goda samhället göra för att tillgodose mina egna grundläggande behov, samtidigt som jag bidrar till att tillgodose andras grundläggande behov? Enligt Torbjörn bygger det goda samhället på starka självständiga individer med en kollektiv själ. Det innebär att en mycket viktig del i att tillgodose grundläggande mänskliga behov är att ge folk den kunskap som behövs – både kunskap om sig själva och kunskap om det samhälle vi lever i. Ett exempel som Torbjörn tar upp är ämnet historia. Idag handlar ämnet historia till stor del om de senaste 500 åren och vi får lära oss om årtal och kungar. För att få ett samhälle med starka individer som bryr sig om andra måste vi förstå våra rötter, var vi kommer ifrån och varför folk bosatte sig här från början. Parallellt behöver vi lära oss om jordens uppkomst och om ekosystem. Föreställ dig ett upplägg på historielektionerna där eleven lär sig sin historia från två håll, dels nutid och bakåt med fokus på hur samhällen uppstår, dessutom från Big Bang och framåt. Kunskapen om hur ekosystem fungerar och om hur människan är en del av ekosystemet är en förutsättning för det goda samhället. Det vi lär oss i skolan ska sen leda oss in på de jobb som kan finnas i det goda samhället. De flesta jobb kommer att innebära att man jobbar för att tillgodose grundläggande mänskliga behov. Några exempel på detta är alla möjliga slags livsmedelstjänster och produktion av livsmedel vilket kommer att sysselsätta mycket mer människor än idag, dels för att det kommer att vara en viktig fråga för överlevnad och dessutom eftersom ett hållbart samhälle enligt Torbjörns modell bygger på lokalproducerad mat. Andra typer av yrken finns inom vård och omvårdnad, arbeten inom kultur, utbildning och forskning, byggnationer, litteratur och teknik.

Angående livsmedelsfrågan så kommer den att bli mycket mer central i alla människors liv. Dels kommer många fler än idag att sysselsätta sig med att producera livsmedel genom egen odling både i staden på s k  stadsnära odlingar och på landsbygden, men även genom att t ex vara delägare i ett lantbruk. Det skulle kunna innebära att om du köper ett hus i en by så ingår en ägarandel i en bondgård nära dig. Om du köper en bostad i staden kan det ingå en kolonilott, en del i en stadsnära odling eller ett lantbruk utanför stan. Det säkerställer att din by eller stadsdel har tillgång till spannmål och andra grödor. Kött kommer vi att äta i avsevärt mycket mindre omfattning än idag eftersom det kräver för mycket resurser för att vara hållbart.

En sak som slår mig när vi pratar om det goda samhället är att flera av de förändringar som krävs för att bygga detta goda samhälle redan finns. Det handlar om kretsloppslösningar, lokalproducerad och ekologisk mat, föräldrakooperativ, samverkan mellan bönder, miljöskolor, vindkraft, samverkan i byar och kommuner, decentraliserad makt, solceller, kulturkonsumtion och träkonstruktioner för att nämna några exempel. Vad ingår inte i det goda samhället? Gruvor, fossila drivmedel, konsumtionssamhället, kärnkraft, deponier, barnfattigdom, ojämlikhet och utmattningsdepression är några exempel på sådant som inte kan finnas om hållbarhetsprinciperna och grundläggande mänskliga behov tas på allvar.

När intervjun är över och kaffet sen länge uppdrucket vinglar jag ut ur Lahtis hus, allvarligt koffeinpåverkad och fylld av en slags upprymdhet jag brukar känna när jag tycker mig ha fått korn på något stort och viktigt. Jag har under de två senaste timmarna fått samtala om framtiden med en person som är otroligt insatt i vad som behövs för att nå en hållbar framtid. Och de bilder hans teorier bygger hos mig är fyllda av åkrar, odling, lamm, skog och sjöar. Där finns också lugn och ro och samhörighet. Det finns en plats att vila på i solen. Frågan är om det kommer att finnas lejon.